Screw you and that's it
Jag är en känslomänniska, på gott och ont. När jag är glad är jag inte bara glad utan jag vill dansa av lycka, jag kan inte sitta still utan vill visa världen hur lycklig jag är. Men när jag är ledsen så är jag inte bara ledsen utan helt förstörd, jag förstår inte meningen med livet, jag kommer inte ihåg den där känslan av att vara glad och lycklig.

Jag känner så mycket mer än vad vissa människor gör. Ibland kan jag uppskatta det. Men oftast inte. För de där stunderna av hur otroligt överlycklig jag är väger inte upp dem där stunderna då jag önskar att jag kunde sluta existera för att slippa alla de där hemska känslorna jag känner när jag är ledsen.

Jag har många gånger önskat att jag kunde sluta känna, eller i alla fall slippa känna så mycket. Jag önskar jag kunde vara mer som Christina Yang i 'Grey's Anatomy', Temperance Brennan i 'Bones', Spencer Reid i 'Criminal Minds'. Alla dessa är personer som är mer logiska och inte uttrycker lika mycket känslor. Ibland önskar jag att jag på något sätt kunde stänga av mina känslor precis som Elina Gilbert i 'The Vampire Diaries' gör när känslorna och intrycken blir för mycket.

Jag önskar att jag kunde vara den där personen som säger "fuck you", går därifrån och sedan är det över utan att sjunka ner i ett svart hål som tar så otroligt lång tid att hitta ut ur. Jag vill kunna säga "screw you", and that's it.

IMG_6051b-blogg
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress

Veckans like